Manfred Isberg med piggvar på 4880g

Suget efter en stor piggvar har gäckat mig i flera år och när tillfället gavs så var det inget snack om saken. Jag hade pratat en del med havsfiskegurun – Anders Christensson och även han var sugen på varfisket. Så vi gjorde det bästa av situationen och slog våra mer eller mindre kloka huvuden ihop. Klockan 22:00 surrade jag fast båten på biltaket och 03:00 gick bilen mot i rasande fart mot Göteborg för att plocka upp Anders.

Väl på plats möttes vi av en spegelblank skärgård och ett extremt fiskesug gav sig tillkänna. Båten sjösattes, packades och vi puttrade sakta iväg. Inom loppet av 15 minuter hade vi hittat en fisk och den såg sjukt stor ut. Markören placerades ut och jag fick äran att svepa min jigg över det lilla matsalsbordet på botten. Ganska väl synlig och helt jävla ointresserad. Efter ett par minuter bytte jag bete till en Fox Rage-jigg av mindre storlek och svepte den försiktigt ett par varv runt fiskens huvud. Hugget kom som en slägga rakt i ansiktet. Det var som om någon, från ingenstans, satt igång en riktigt snabb heavy metal-dänga, på högsta volym i den knäpptysta viken. Snacka om hardcore. När fisken sedan gled in i nätet ropde Anders glatt. – Fyfan, den här är stor. Lätt 4 – om inte större! Den enorma fisken bars upp på landningsmattan och mättes till 58 cm. Sanningens ögonblick var framme och vågen rusade upp över 4900g. Vikten fastställdes snart till 4880g och jag kunde sakta inse att jag precis fångat ett riktigt as till piggvar.

Det kändes hett och vi gav oss snabbt iväg till nästa fiskeplats och bara efter ett par minuter så skrek Anders till igen. – Här ligger en stor! Proceduren upprepas och jag ledde Anders sakta fram mot fisken. Med kameran i ena handen och båten i andra följde jag hela händelseförloppet. Även denna fisken gav skenet av att vara helt ointresserad. Anders fiskade med precision över fisken som inte behagade att hugga, förns han tog hjälp av strömmen i vattnet och lät jiggen naturligt drifta över fisken. Pang! Ett djupt spöböj avslöjade att även denna fisk var av vettigare kaliber. Jag lirkade in den i håven och insåg att vi hade haft rätt. Piggvaren vägdes till strax över 4 kg, närmare bestämt 4080g. Två jättefiskar inom loppet av 40 minuter. Dagen hade knappt börjat, men var redan räddad.

Stenhårt spöböj för Anders

Anders Christensson med piggvar på 4080g

Alla fiskar fick självklart simma tillbaka.

Fox Rage var jiggen som levererade den dagen.

Under dagen stötte vi på flera fiskar, uppskattningsvis mellan 1-2,5 kg som vi lät vara i jakt på de riktigt stora exemplaren. Det kan låta larvigt, men efter en lysande start på dagen så kände vi att prioriteten fick ligga i att söka större fisk. Efter ett par timmar så hittade vi en fisk som såg markant större ut. Fisken låg väldigt synlig på ett tångbälte och vi fick känslan av att den precis kommit till platsen. I ren iver så fiskade jag på den direkt och lyckades skrämma ner den på djupet igen. Fisken uppskattades till ringa 5kg, men kan ha varit större. Fan. Dagen gick och Anders fångade ytterligare en rund och fin fisk, uppskattad till ca 2,5 kg. Efter det begav vi oss in mot bilen igen. 8 missade samtal på telefonen och ett gäng sms. Calle Larsson hade i enorm fiskefrossa valt att sätta sig på tåget upp till oss i Göteborg för söndagens fiske.

Anders med en klotrund piggvar

Planen var att ge oss i kast med tungorna ett par mil söderut. Anders satte sig tillrätta i soffan och jag och Calle gav oss ut i natten. Ett beslut som gav ett strålande resultat i form av Calles 10:e storfiskart – en underskön piggvar på 2180g mitt i natten. Fisken var mycket välförtjänt då Calle hittade spår efter två piggvarar och lyckades leta rätt på dem ute i bäckmörkret. Han fiskade på den ena som inte visade något intresse, sen bytte han fisk och då vart det heavy metal igen.

Calle Larsson med sin 10:e art. En finfin piggvar på 2180g.

Våra eskapader i mörkret gav tyvärr inga tungor, de lös helt med sin frånvaro. Men däremot ytterligare en grann piggvar över kilot och två glupska simpor för mig. Efter vårt vadande längst kusten så satt vi oss i bilen igen. Nu styrde vi kosan norrut och med väldigt lite sömn i bagaget så skulle vi ge piggvaren en sista match. Men icke sa nicke – vattennivån hade sjunkit markant under natten och fiskarna ville inte visa sig från sin bästa sida. Trots detta lyckades Calle lura upp ännu en grann firre på dryga två kilo. Sen vart vägen hem lång, suddig och krokig när två trötta metare styrde bilen rakt in i ännu en solnedgång.

Calle med sin andra tvåa! En fisk med helt underbar teckning.

Grattis Calle och hatten av till Anders Christensson. Nu är det nya tag som gäller.

/ Manfred