Marc håller upp en Skräbesik som många av oss bara får drömma om, 4.625 fantastiska gram. Grattis på dig gubben!

Vår kund och vän Marc Westrin har fiskat sik under premiärhelgen i Skräbeån. Resultatet talar i det här fallet helt för sig själv. Ett gigantiskt grattis är på sin plats! Här kommer hela berättelsen.
I helgen var jag (Marc Westrin), Niklas och Dan uppe i Skräbeån på sikfiske. Niklas hade haft turen att komma fram som första samtal vid bokningen och kunde därmed tillskansa sig de åtråvärda premiärkorten. Vi var därför ett taggat gäng som slog upp tältet vid å-kanten på fredagskvällen, garanterade att vara först på plats och försäkrade om att få stå på favoritstenen när klockan slår åtta och fisket börjar.

Lördagen bjöd på härligt fiskeväder, klart vatten och svag ström – perfekt för prickfiske med mormyska. Niklas, som för första gången provade sikfiske, fick snabbt grepp om fisketekniken. Inom kort hade han landat både sin första, andra, tredje och trettionde sik.

Dan däremot gick det sämre för. De första 3.5 timmarna av fiskedagen valde han att spendera med att snooza i tältet, något som skulle visa sig bli en vana. Motiveringen löd ”Jag är en livsnjutare.”. När han väl kom igång kunde han vid dagens slut, efter en hel del brända mothugg och fipplande med mormyskor i träd och grenar, summera ett knappt tiotal sikar. Nåväl. Han är rolig att prata med i alla fall.

Söndagen började med ett duggregn. Att fisket var trögare denna dagen var det ingen tvekan om. Vad som däremot hade tillkommit var en mycket stor sik som cirklade runt i zon 1. När den rundar fabrikssidan där Calle från butiken står, hör jag honom upphetsat beskriva dess enorma buk i vördnadsfulla men mindre smickrande ordalag. En stund senare når den platsen där jag står. Den vaggar förbi min lilla mässingsfärgade mormyska på några decimeters avstånd utan att ta den minsta notis, fortsätter nedströms och rundar en sten. Nu är den på väg uppströms och jag är beredd. Mormyskan placeras perfekt i dess väg. Den reagerar och och suger snabbt i sig betet.

”NIKLAS! HÅVEN!”

Niklas kastar sitt spö och tio meter löpning klaras snabbt av. Siken står mest och vobblar under spöspetsen, så den romstinna honan kan snabbt säkras i håvnätet. Butik-Calle kommer över och assisterar vid vägning och fotografering. 4625 härliga gram stannar vågen på och överträffar därmed med råge någon sik man någonsin vågat hoppas på att fånga. Härligt!

Dan hör hela händelseförloppet inifrån tältet.

Kort och gott - Vilken satans fisk!